blessthebrokenroad

Äntligen är operationen genomförd, halsmandlarna är borta.

Kom till sjukhuset i Norrköping igår klockan halv nio.
Träffade världens tråkigaste läkare i början.
Fick sitta och vänta i ett par timmar, sedan fick jag
träffa en annan läkare som var bra mycket trevligare
och roligare. Dock skrämde han upp mig ännu mer.
Trodde inte att det skulle vara så illa som han sa att
det kunde vara.
Efter det fick jag ett rum så att jag kunde sova en stund
eftersom det skulle ta sådan tid. Halv ett fick jag tid
i operationssalen. Hade inte fått något lugnande eftersom
jag berättade om hur illa jag brukade må av att sövas
och att kräkas efter en halsoperation är väl ingen höjdare.
Så eftersom lugnande skulle göra det värre så fick de hoppa
över det. Låg och skakade halvt sönder mig där på operationssängen
minns jag. Sedan fick jag en massa olika mediciner mot smärta
så att de skulle hinna börja verka tills att jag vaknade upp.
Fick dricka något äckel-päckel mot illamående, skulle vara
någon saltlösning.. det smakade ungefär tio gånger värre
än att få en kallsup i medelhavet. Sedan sprutade de in
någon jättestark medicin mot åksjuka, som man inte får
ta i vaket tillstånd för då får man hallucinationer så direkt
efter det så sövde de mig. Kändes i princip som att svimma.

Då de väckte mig var jag förbannad och skrek, tjöt, sparkade
och tillslut slog till läkaren. Han kunde inte ge mig någonting
först eftersom han inte visste ifall det var för jag hade ont eller
ifall jag bara var arg.. och ska jag vara ärlig minns jag inte helt
var det var eftersom jag var drogad fortfarande. Mamma berättade
dock att jag svarade något elakt varje gång någon sade något.
Varje gång de frågade t ex " har du ont ", så blev mitt svar bara
" du kan ha ont!! ", eller
" Annie du ligger på slangen, kan du flytta lite på dig?"
- " Du kan flytta på dig" ^^. Förhoppningsvis är de vana. Samt vägrade
jag ha pulsmätaren kvar på fingret utan slängde iväg den varenda
gång de försökte sätta på den. Sjävklart började den pipa som bara
den då och då blev jag förbannad på den med och skrek
"håll tyst jävla apparatjävel" och då de sa " Annie du måste ha den"
Så kan ni kanske gissa vad mitt svar var, ja "Du kan ha den!" haha.
 Eftersom jag inte kunde lugna ner
mig på ett bra tag så fick läkaren ge mig lite morfin trots
att det skulle få mig att må illa.

Tog några timmar innan jag lugnade ner mig lite.
Fick komma ner till rummet någon gång framåt kvällen.
Som tur var åkte tjejen jag delade rum med hem
då så fick rummet för mig själv under natten.

Fanns stunder under hela kvällen då jag gnällde
som ett litet barn men tro mig det var jobbigt!
Blev ju väckt hela tiden också.
Klarade av att äta någon gång sent på kvällen sen,
så efter det fick jag sova till klockan 4 då jag var
tvungen att få medicin igen för att inte smärtan ska
bli för jobbig. Skulle även upp vid 6 och få en annan
medicin, sedan blev det frukost vid 8. Och tillslut
hemfärd. Så nu blir det vila och smärta i 10-14 dar.

Skönt att ha det gjort iaf.